Plastfärg eller mineralfärg på putsfasad – vad väljer du i Skåne?

Bindemedlet avgör allt. Plastfärg lägger en tät akrylatfilm ovanpå putsen, medan mineralfärg som silikat förkiselar och blir ett med underlaget. Det ena släpper ut fukt, det andra bromsar den, och just den egenskapen styr hur länge fasaden håller.

Två färgtyper möter putsen på rakt motsatt sätt. En akrylatbaserad plastfärg är vattenburen men bygger ett segt plastskikt som lägger sig som en hinna ovanpå putsytan. Hinnan tätar mot regn utifrån, men samma täthet bromsar vattenånga som vill ut inifrån väggen.

Silikat tar en annan väg. Färgen innehåller kaliumvattenglas som reagerar kemiskt med den mineraliska putsen och förkiselar, alltså binder sig in i underlaget i stället för att lägga sig ovanpå. Resultatet blir en yta som är diffusionsöppen och ångsläppande och som matchar putsens egen karaktär. Silikonhartsfärg är ett modernare mellanting: starkt vattenavvisande utåt men fortfarande öppen för ånga inåt, vilket gör den till ett robust val på slagregnsutsatta fasader i väster.

Tabellen nedan ställer de tre färgtyperna mot varandra på de punkter som styr valet.

Vill du se hela arbetsgången steg för steg från grundning till ytskikt, läs vidare om målning av putsfasad i området.

Putsväggen innehåller alltid fukt som måste vandra ut. En ångöppen mineralfärg släpper igenom vattenångan, medan en tät plastfärg fångar den bakom skiktet och bygger upp ett fukttryck som lossar färg och puts.

Helt torr blir en putsvägg aldrig. Markfukt, kondens inifrån huset och slagregn som tränger in genom hårfina sprickor gör att det ständigt finns vatten i väggkroppen som söker sig utåt. Vad färgskiktet gör med den fukten avgör om fasaden mår bra eller långsamt bryts ner.

Måttet på andningsförmåga heter sd-värde och anger hur tjockt luftlager skiktet motsvarar för vattenånga. Ett lågt sd-värde betyder att ångan passerar lätt. Silikat och silikonharts ligger lågt och låter väggen andas, till skillnad från en tät plastfärg som lägger sig högt och bygger en barriär. När ångan inte kommer ut samlas den bakom plasthinnan, trycket stiger och färgen börjar blåsa, flagna och släppa i sjok.

Snabb uttorkning efter regn väger ännu tyngre. En andande fasad håller putsen frisk, minskar grogrunden för alger och mögel och förlänger intervallet mellan ommålningar. Ångöppenheten är därmed inte en detalj utan själva grundförutsättningen för ett hållbart resultat, något du känner igen från utvändig fasadmålning i stort. Undantaget är en sockel eller ett vädersträck som ständigt står blött; där måste dräneringen åtgärdas först, annars hjälper ingen färg.

Mineralfärg sänker risken mest, eftersom den släpper ut fukt innan den fryser och spränger putsen. Plastfärg gör tvärtom: instängt vatten fryser till is, utvidgas och lossar både färg och putsskikt i flagor. Diffusionsöppen färg är därför fuktskyddet på puts.

Frostsprängning är den vanligaste skadan på en målad putsfasad, och förloppet är lätt att följa. Vatten som blivit kvar bakom ett tätt färgskikt fryser när temperaturen faller, isen utvidgas och tryckkraften lossar putsen inifrån. När tjälen släpper följer färg och putsbitar med ner i flagor. Med många nollgenomgångar kring fryspunkten varje vinter upprepas den cykeln gång på gång i nordvästra Skåne.

Mineralfärg bryter kedjan genom att låta fukten vandra ut innan kylan kommer. Eftersom silikat och silikonharts är diffusionsöppna hinner väggen torka mellan regn och frost, och då finns helt enkelt mindre vatten kvar att frysa. Risken förskjuts från fasaden själv till ett vanligt, planerbart underhåll.

Byggnadsfysik, inte smak, styr alltså valet. En tät plastfärg på en fuktig putsvägg är samma misstag som att täta in ett mineraliskt material, och problemet syns ofta först efter ett par vintrar. Detta gäller dock inte när putsen redan är genomtorr och saknar uppstigande markfukt; då blir skillnaden mellan färgtyperna mindre dramatisk. Vi lagar alltid bom och sprickor och kontrollerar att putsen är torr innan ny färg läggs på, ett moment som ingår i en seriös renovering av fasaden.

Räkna med 15–20 år för silikat, och silikonharts håller i samma härad, eftersom de andas och inte flagnar. Plastfärg ser bra ut första åren men släpper tidigare när instängd fukt och frost arbetar mot skiktet. Förarbete och underlag avgör dock livslängden mest.

Hur färgen åldras tillsammans med putsen väger tyngre än märket på burken. Mineralfärg nöts gradvis och kalkar långsamt utan att lossa, vilket gör att en ommålning ofta räcker som uppfräschning snarare än sanering. Plastfärg åldras hårdare: när den väl börjar släppa gör den det i flagor, och då måste det gamla skiktet bort innan nytt kan läggas på, ett dyrt och dammigt moment.

Klimatet i regionen sätter ribban. Slagregn, salthaltig kustluft kring Helsingborg och Höganäs samt återkommande frost belastar varje fasad i väster hårt. En diffusionsöppen färg som torkar snabbt klarar den belastningen bättre över tid jämfört med en tät hinna som håller kvar fukten.

Realistiska intervall framgår av sammanställningen nedan, men kom ihåg att gott förarbete och rätt underlag väger tyngre än färgtypen ensam.

Är du nyfiken på vad ett komplett jobb landar på för just din fasad, se kostnadsbilden under exempelpris för fasadrenovering.

NLL Måleri rekommenderar diffusionsöppen mineralfärg: silikat på äkta mineralisk puts och silikonharts i slagregnsutsatta lägen, alltid från STO, Jotun eller Nordsjö. Rätt val avgörs vid ett kostnadsfritt platsbesök, och du får fast pris efter besöket.

Rekommendationen följer av allt ovan, för på en putsad fasad ska färgen andas. Välj silikatfärg om putsen är äkta mineralisk och frisk, eftersom den förkiselar och blir ett med underlaget. Passar fasaden i ett hårt slagregnsläge, eller är putsen av blandad typ, är silikonhartsfärg bättre eftersom den kombinerar vattenavvisning med ångöppenhet. Vi arbetar uteslutande med putssystem från STO, Jotun och Nordsjö där grundning och ytskikt är avstämda mot varandra.

Burken väljs aldrig vid skrivbordet. Vid platsbesöket bedömer företaget putsens skick utifrån fyra moment:

• letar bom och lösa partier genom knackning,
• kartlägger sprickor och tidigare lagningar,
• mäter fukthalten i putsen, och
• tar reda på vad som redan sitter på väggen.

Sitter en gammal plastfärg kvar styr det både förarbetet och ibland hela metoden. Därefter får du ett fast pris, och du kan i förväg orientera dig om vad putsfasad kostar per kvadratmeter, samt som villaägare eller privatperson 30 procent ROT-avdrag på arbetskostnaden 2026, upp till 50 000 kronor per person. Garantin är fem år på större entreprenad och två år på mindre. Vill du gå vidare bokar du enklast ett kostnadsfritt platsbesök, så ser vi din putsfasad innan vi lovar något.

putsfasadmålning i Skåne · utvändig målning · fasadrenovering · pris för fasadrenovering · kostnadsfritt platsbesök

Begär kostnadsfri offertRing 076-227 97 68